Pandoras Box

-

Kanadensisk/Svensk interactiv telebotic utställning.

OBS! Utställningen är förlagd till Ljusgården, Konsthögskolan på Skeppsholmen.

Öppning 4 mars kl 19.30
Öppettider: Torsdag - Söndag 18.00 - 21.00

Fylkingen, Stockholm - InterAccess, Toronto (www.interaccess.org)
Curator: Graham Smith
Koordinator: Dinka Pignon

Medverkande konstnärer: Christian Bock (Sverige), Joe Davis (USA), Vera Frenkel (Kanada), Francis LeBouthillier (Kanada), Thomas Liljenberg (Sverige), Dinka Pignon (Sverige), Victoria Scott (Kanada) och Kent Tankred (Sverige).

   
"The media are not toys,they are art forms; they should not be in the hands of Mother Goose and Peter Pan executives." (Marshall McLuhan, 1972)
Ovanstående citat skulle kunna bilda bakgrund för utställningen PANDORA'S BOX. En utställning curerad av den kanadensiska konstnären Graham Smith och i samarbete med InterAccess i Toronto och Fylkingen, Stockholm.

I Pandora's Box utforskar sju konstnärer från tre länder potentialerna hos ett nytt media och dess påverkan på samhället. Till sin hjälp har de ett helt nytt konstnärligt verktyg, en fjärrstyrd video-robot som länkats till ett videokonferenssystem och med vilket två virtuella gallerier upprättas.

Ett i Stockholm och det andra i Toronto. De båda gallerierna innehåller tillsammans sju installationer utformade som miniatyrmiljöer. En grupp miljöer är placerad på Fylkingen i Stockholm och är länkat via videokonferenssystemet till InterAccess i Toronto, Kanada. På ett InterAccess finns en annan grupp miljöer vilka i sin tur är länkade till Fylkingen i Stockholm. Publiken i Stockholm och Toronto deltar sedan interaktivt i utställningen och kan, via videoprojektioner och med den fjärrstyrda roboten, undersöka, manipulera och vandra runt i de uppbyggda miljöerna. I vardera fallet fysiskt belägna i ett rum 60000 kilometer bort.

   
Pandora's Box ställer frågor som är intimt sammanlänkande med den digitala tekniken och dess globala gränsöverskridanden och problematisering av gränserna mellan fiktivt och verkligt. Ingen besökare kommer att se den verkliga miljön utan kan bara besöka den via tekniken, vilken utgör en temporär förlängning av våra kroppar och fysiska sinnen. En teknik som förövrigt påminner om den som använts av NASA i samband med Mån- och Mars sonderna.
Hur förhåller sig dessa nya sinnen till "verkligheten"? Var befinner sig de uppbyggda miljöerna egentligen? I rummet intill, i Kanada eller på månen? Vilken betydelse har miljöernas "verkliga" och geografiska placering?

På vilket sätt påverkar samtidighet vår syn på världen? Att vi kan vara både i Stockholm och Toronto samtidigt. Videokameran och tekniken kommer också att förvränga alla proportioner, perspektiv och skalor. Hur stort är det vi ser egentligen? Ser vi allt? Frågor som bildar utgångspunkt för de olika verk som presenteras inom ramarna för projektet PANDORA'S BOX.