Sociala interaktioner - interaktiv konst

Datum: 
10 Sep 1998 - 19:30

Seminarium om offentlig konst.

Under Kulturhuvudstadsåret har flera projekt skett i offentliga miljöer, ute i staden, i skyltfönster och på reklampelare. Influerade av dagens debatt och s.k. platsrelaterad konst. Mot bakgrund av ett av dessa projekt har deltagare och curatorer för flera av Kulturhuvudstadårets konstprojekt och Statens konstråd samlats på Fylkingen för att ventilera begreppet offentlig konst.

I panelen: Anders Alpsten (Port), Mårten Arndtzén (kritiker), Mårten Castenfors (STart) Päivi Ernkvist (Platser) Jan Hietala (konstnär) och Gunnel Pettersson (konstnär).
Debattledare: Peder Alton

Debatten är ett samarrangemang mellan Fylkingen och Statens konstråd.

Sociala interaktioner - interaktiv konst
Traditionellt sett har offentlig konst ofta varit ett uttryck för samhällets värderingar, estetiskt, kulturellt och politiskt. Det har varit en konst som är fast i rummet i form av skulpturer, objekt och bilder, vilka dessutom oftast förhållit sig på ett estetiskt sätt till rummet och platsen.

De senaste femton åren har dock bilden av konsten som ett uttryck för gemensamma värden starkt krackelerat. Istället för att illustrera kulturella, ekonomiska och politiska värden har dagens konst alltmer iscensatt förhållanden som istället speglar det kvalitativa spelet bakom dessa värden. Det är en situation där konsten alltmer rört sig bort ifrån de traditionella konstrummen, som gallerier och museer utgör, ut på gator och torg i form av sociala interaktioner. Samtidigt som konsten i den meningen blivit alltmer offentlig - så problematiserar den också den traditionella bilden av begreppet "offentlig konst".

Mot bakgrund av detta kan man fråga sig vad vi ska beteckna som offentlig konst idag och hur institutionerna inom konstlivet förhåller sig till förändringarna inom konsten. Då den offentliga konsten oftast finansieras med statliga och komunala medel hamnar den inom de kulturpolitiska definitionerna. Hur ser dessa ut? Var går gränserna mellan vad som är tillåtet och inte när det gäller undersökandet av värdespel? Hur ser urvals- och kvalitetsbedömningar ut? Vad anser de statliga uppdragsgivarna att vi ska ha den offentliga konsten till? Vilken konst rubricerar exv. Statens konstråd, Konstnärscentrum, Kulturarbetsförmedlingen och KRO som offentlig konst? Vilken öppenhet finns det från exv. Statens konstråd när det gäller statliga utsmyckningsuppdrag? Vad kan vi räkna in inom begreppet? Skulle ett sådant projekt som Port vara möjligt som ett"utsmyckningsuppdrag"? Kan temporär konst, som t.ex. performance finansieras som utsmyckningsuppdrag. är t.ex. Internet-projekt "offentlig konst"?